Andra dagen i Bangkok. Efter nästan ett halvt dygn av sömn hoppar jag in i en taxi tillsammans med tre unga från England, vårt mål: Weekend market. Nästan en timme senare är vi framme, i baksätet är de säkra på att han snurrar runt för att få taxametern att ticka. Jag struntar i vilket, faktiskt, och bidrar med mina 30 baht (typ 6 kr) när vi når marknadernas marknad.
Innan jag får i tag i en karta över området, som någon har sagt är stort som en medelstor stad, är det jag som går i cirklar. Plötsligt ser jag samma shorts, skålar och väskor som jag redan sett, tror jag i alla fall.
Väl med den där kartan i handen letar jag mig igenom sektionerna, inte alla 27, men väl ett gäng. I trånga gångar finns allt du kan tänka dig, och förmodligen en massa du inte kan tänka dig också. Mest fascinerad blir jag såklart av de levande djuren. I burar och påsar är små hundar, ekorrar, fåglar, kanineer, igelkottar och fiskar till salu. De flesta försäljarna säger ”No, no” när jag frågar om jag kan fota deras marknadsstånd. Men några nickar och poserar där till. Det är när jag kommer igång med min kamera som det blir riktigt kul att slingra sig fram mellan människor, djur och prylar. Innan dess, helt ärligt, önskar jag att jag hade någon att kommentera med.
Fyndpotentialen då? Nja, den finns där, men jag utnyttjar den inte alls till fullo. Jag kikar en del, men kommer bara hem med lite små praktiska prylar, som hänglås, svetthandduk, ficklampa, hårband och en mobilladdare (som inte passar!).
När det börjar mörkna ger jag upp marknaden. En tuktukförares pappa lockar in mig i en tuktuk med orden ”No problem” när jag pekar mot himlen som verkar ha mer på gång än duggregn. Jag prutar till 150 baht och sen kör vi. Och som vi garvar, jag och killen med två ögon tatuerade i nacken som kör, när himlen fullkomligt öppnar sig efter bara några minuters färd. Vad annars kan vi göra? Jag trycker ihop min väska intill kroppen mitt i tuktuken, allt utom det stället bli dyngsurt. Killen, jag tror han heter Poo, glider genom pölar och filer, en stund verkar motorn ha surnat helt, men vi når till slut Khao san road. Jag köper ett paraply och traskar hem till mitt rum.
En dusch senare går jag loss och köper ett helt väskkit i ett gatustånd. En ryggsäck som rullar, en axelväska modell sportig med datorfack – och en vattensäker väska. Very good price.
Sen, efter en par svettattacker, en grön curry och lite bilduppladdning säger jag tack och hej för idag, denna andra dag av mina åtta månader på resande fot.










2 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
september 9, 2007 den 5:24 e m
Mia
Sawadiika
Tack för dina fina ord och bilder – det är fantastiskt att kunna få njuta av dina upplevelser och intryck. Jag kan nästan känna dofterna och värmen från ett stimmigt weekend market ända hit, till ett regnigt Stockholm!
Ha det bäst, för det är du värd!
-M.
september 10, 2007 den 1:44 e m
Per-Axel Janzon
Söt igelkott!
Paj