
Ojoj, jag har fått så mycket hjälp av teknikkunniga killar idag, undra om de drar till tjejer som behöver dem?
Först träffar jag tysken Daniel när jag sitter och jobbar/surfar efter frukost. Han satte sig mittemot med sin iBook och började prata en massa skit om apple. Han var milt sagt trött på att apple och pc inte kan samarbeta bättre än de gör att att apple är så högfärdiga. Ungefär så fattar jag honom. Det visar sig att han jobbar för datortidningar och jag gör mitt bästa med att pumpa honom på tips och kunskap. Han är väldigt hjälpsam, berättar om livet som laptopresenär och söker efter både prylar och adresser åt mig…
Jag lämnar honom där och tar en taxi till Phanthip Plaza, ett shoppingcenter fyllt med teknik, både hård och mjuk. Jag hittade dit i jakten på en extern hårddisk sist jag var i Bangkok och hade adressen kvar i min anteckningbok. Ja, samma bok hänger med fortfarande. I den finns även ett telefonnummer till Nok, en thailändsk kille som jag blev god vän med för ett år sedan. Jag ringde det idag och kom till en man som inte var Nok men som gav mig Noks nummer. Han frågade för övrigt vem jag var, när jag presenterade mig gav han sken av att haja vem jag är… Nåja, i alla fall så ringde jag mobilnumret jag fick av honom och jo men visst var det Nok som svarade. Nu jobbar han på en bar på Phi Phi och han verkade mycket glatt överraskad över mitt samtal – när han väl fattade att det var jag. Kanske tar jag en tur till Phi Phi, kanske inte. Tiden får utvisa.
Hur som helst. På Phantip plaza börjar jag min jakt på radioutrustning och ett vidvinkelobjektiv med ett första stopp i en printhörna. 100 visitkort, levererade i en liten ask – 200 Baht. Som hittat. Med den starten är Jennie Larsson, journalist vid gott mod.

Och jag håller mig faktiskt vid det, lite motgångar till trots. En reportermikrofon visar sig vara typ stört omöjlig att finna. Alla försäljare vill förstås i all vänlighet tipsa om var jag kan hitta en, jag följer dem hoppfullt och åker friskt upp och ner i rulltrapporna.
Jag tar även en lång promenad ut, efter tips om att en musikaffär några kvarter till vänster kanske kan vara rätt ställe för mig. Men icke. De har idel sångmickar och instrument. En mor och dotter sittandes i ett gathörn skickar mig vidare till en annan, Lucky music. Väl där säger en av försäljarna (de är säkert åtta, jag är ensam kund) att visst, vi har mickar och börjar plocka i en glasmonter.
“Är det verkligen inte en sångmick det där?” försöker jag. “No, very good sound”, säger han och tar med mig in i ett isolerat rum. Plugg in i förstärkaren, efter det ljuder orden “I sing for you”.
Det är knappt jag kan hålla mig där och då. Det är helt enkelt ett fantastiskt ögonblick när den lille thailändaren i gul Long live the King-piketröja sjunger med sammetslen röst i en mick som bevisligen är som gjord för, just det – sång.
“Very nice”, säger jag när han lämnar över micken och i jakten på en förklaring ställer jag ett par frågor till honom.
“I can’t really do an interview like this” försöker jag och trycker upp micken i munnen på både mig själv och honom, för om jag inte gör det hörs inte en endaste suck, än mindre tar den upp några miljöljud.
“I mean, I can also sing in this, but i can’t do radio with it”, säger jag och besvikelsen fyller rummet. För att gaska upp honom bjuder jag på en svensk sång, Gött ljud blir det då. Vi skrattar, han applåderar. Jag hinner även med att testa ett sprillans nytt piano innan jag fortsätter min reportermickjakt. Jag vill ju ha en MD21, eller liknande.
Tillbaka på Phanthip Plaza börjar jag leta efter återförsäljare på Sennheisers hemsida. Det ser amerikanen Joe, som har bor och jobbar i Bangkok. Det har han gjort i fyra år. Som han hjälper mig sen. Han ritar kartor, ringer företaget som dyker upp på skärmen och snackar thai med personalen.
Det visar sig att de inte säljer mikrofoner, de distribuerar dem vidare. Till nåt som heter Power Buy, och närmast finns på Siam Sguare. Joe ritar en punkt till på kartan i min anteckningsbok.
Jag får åka dit imorgon minsann. Så mitt tekniska kit bli komplett. Idag utökades det till slut med en iPod + iTalk och ett Sigmaobjektiv, 17-70 mm, F 2.8-4.5, macro. Vad sägs om det fotografvänner?
Japp, reskassan fick rejäl motion idag. Ni kan lita på att de där prylarna ska komma till användning.


No comments yet
Kommentarkanal för den här artikeln